Fortsatta tankar om smärta

Jag vill hävda att majoriteten av oss människor väljer att undvika smärtan. När jag talar om smärta så syftar jag till den psykiska smärta som finns inom varje människa. Vi är experter på att ta omvägar för att slippa möta den. Vi kan leva ett helt liv utan att någonsin ha vågat konfronterat smärtan.

                      Modet att möta smärtan föder en psykisk frihet. Då behöver man inte söka flyktvägar så fort man stöter på den. Och denna frihet ger livet en större dynamik. Man upplever att man har kontroll över sig själv och hur man hanterar det drabbar en. Denna kontroll föder en slags grundtrygghet. Det finns ingenting som kan hota en eftersom det inte finns någon rädsla. Rädslan uppstår nämligen i motståndet mot smärtan. Man vill inte uppleva smärta, denna ovilja föder rädsla. Men så fort man accepterar smärtans existens och natur, hindrar man rädslan ifrån att födas.