Vad är frihet?

Vad är frihet? Frihet är förmågan att kunna se mångfalden av möjligheter. Det är snarare sannare att säga, förmågan att kunna känna mångfalden av möjligheter. Motsatsen till frihet blir då oförmågan att kunna känna denna mångfald, alltså känslan av att ens möjligheter är begränsad.

            Det västerländska samhället är präglat av en utbredd prestationsorientering. Människor lär sig prioritera framgång i form av prestationer. Hög utbildning, affärskarriär, en hög materiell standard, är några av de värden som står i förgrunden. Dessa värden är förenade med en stark konkurrens. Detta perfekta liv kräver konstant prestationsutveckling och endast de som maniskt ägnat sina liv åt dessa värden, når denna nivå av ”perfektion”. Höga ställda krav på en själv, är ett måste för att gå denna väg. Och just i dessa krav ligger en begränsning av ens frihet. Den enda rätta vägen är den karriärsinriktade och materiella vägen, några andra möjligheter finns inte. Därför är vi människor ofria i detta prestationsinriktade samhälle. Min definition av frihet står alltså i motsats till vårt samhälle. Vi människor föds in i dessa bojor av krav och får inte lär oss att se och känna att livet har en mångfald av möjligheter. Vi får inte uppleva frihet.

            Demokrati är förenat med individuell frihet. Därför är inte dagens samhälle ett fullt demokratiskt samhälle. Indirekt blir vår frihet inskränkt när vi får tron på ett högpresterande liv inbankat i oss som barn. Tidigt lär vi oss ställa höga krav på oss själva och succesivt minskar känslan av frihet när vi förblindas av den enda rätta högpresterande vägen som medför oerhörda krav på oss själva. Höga betyg i skolan, en bra universitetsutbildning som utmynnar i ett bra jobb med en hög inkomst blir ett mantra vi misshandlar oss själva med.

            I ljuset av denna prestationshysteri, är det västerländska samhället präglat av en hög grad psykisk ohälsa. Depression, sjukskrivningar, självmord är otäckt vanligt i våra ”perfekta” samhällen. Känslan av att leva ett begränsat liv där vi inte känner oss fria är en stark ingrediens i förklaringen av dessa problem. Människors frihet kuvas till den grad att folk bryter samman. Vi lever i ett prestationsinriktat koncentrationsläger där taggtrådsstänglena är bilden av det perfekta livet.

            För att återfå vår frihet måste vi spräcka bubblan av detta ”perfekta liv”. Vi måste kämpa mot dessa samhällsnormer och manifestera vår frihet, mångfalden av möjligheter. Vi måste visa att hög utbildning, ett högavlönat arbete och ett materiellt liv, inte är den enda vägen att gå. Det är en väg att gå. Den är inte absolut förenat med lycka. Lyckan innebär att känna att ens möjligheter är mångfaldiga och att de val man gör grundas på denna mångfald.