Blandad humor charlotte kalla, emil jönsson, humor, längdskidor, självdistans, stina nilsson

Längdskidor är livet!

En text som förklarar betydelsen av längdskidor för människans psykiska fortlevnad!

Ibland är det viktigt att förenkla tillvaron en aning. Slå sig ner i soffan, sätta på tv:n och kolla på lite längdskidor. Glömma bort alla planer och projekt som surrar i bakhuvudet. Och självklart är längdskidor inte ett måste i förenklandet men ett ganska gott förslag. Du kan ju exempelvis välja Paradise Hotel, Big Brother eller något liknande hjärndött, men som sagt, då går du miste om längdskidorna. En Charlotte Kalla som hopskejtar förbi en tung Johaug eller en Emil Joensson som spurtar ner Northug, ja dessa vägar till självdistans är av lite högre kvalité. De bästa stunderna är när man lämnar rivmärken i skinnfåtöljen av ren spänning och nervositet över huruvida Stina Nilsson kommer att vinna upploppet före Majken Kaspersen Falla, eller inte. Och när hon gör det med fyra hundradelars marginal och man flyger upp ur fåtöljen, slår i taklampan ovanför, samtidigt som man utgjuter primalskrik, så inser man hur perfekt stunden är. Som sagt: självdistans á la cremé. Och när längdskidorna är över och man har skrämt upp grannarna så till den grad att de ringt polisen, kan man lugnt och sansat återgå till verkligheten med dess krav och måsten, med en känsla av pånyttföddhet. Med andra ord kan man säga att längdskidor är en livets terapi. Detta är inte ett subjektivt påstående från en skidnörd utan en orubblig fakta.