På Freuds divan - om vårt mående depression, nedstämdhet, ångest

Alla mår dåligt ibland

Att vara tillfreds med sig själv och tillvaron är inte alltid så lätt. Många gånger känns allting trist och meningslöst. Men det är ändå helt naturligt. Det som är onaturligt är inte att må dåligt utan att känna sig fullständigt ensam om att må som man mår. Att alla sociala forum – digitala som verkliga – i princip bara ger uttryck för känslor av en mer positiv sort. Oavsett om man är inne på Facebook eller har lunchrast med arbetskollegorna, så är jargonen densamma – man ska vara glad och stabil. Hela tiden stabil! Stabil! Stabil! Stabil! Stabil!

                      Men ens mående är inte hundraprocentigt stabilt. Alla människors psyken sviktar ibland, det är mänskligt. I dessa stunder vill man inte känna sig ensam. Då vill man ha någon att luta sig mot – någon som finns där mentalt. Men om alla i ens omgivning hela tiden strävar efter att utstråla stabilitet, är det väldigt lätt att den psykiskt obalanserade, känner sig ensam, och ensamheten i sig – frånvaron av förståelse – gör situationen värre.

                      Jag tycker det är så synd att vi människor är så dåliga på att visa vad vi känner – eller snarare bara visa en sida av känslospektrumet. Vi gör oss själva och vår omgivning en otjänst. Psykisk ohälsa blir något främmande, något som bara en själv drabbas av, inte omgivningen. Men det stämmer inte. Precis som du, så drabbas också jag av stunder av trötthet och nedstämdhet, det är du inte ensam om. Jag vill bara säga det så att du förstår det. Andra människor mår också dåligt, det är naturligt. Det är helt okej! Kram!

 
#1 - - Anonym:

Blogga älskling blogga! <333