Bra citat Alexander solsjenitsyn

Ankungen

En gul liten ankunge kilar omkring framför mig med sin lilla vitaktiga mage i det våta gräset. Den ser så löjlig ut där den skyndar sig fram på de små fötterna, som nätt och jämt hindrar den från att ramla omkull, medan den piper.

                      Vad håller den vid liv? Den väger nästan ingenting. De små svarta ögonen är som glaspärlor. Fötterna är inte större än en sparvs. Den är varm. Och den lilla blekrosa näbben, som är som om den vore manikyrerad, är redan bred. De små fötterna har simhud, den har fått en gul nyans i färgen, och de duniga vingarna sticker redan fram.

                      Själva flyger vi snart till Venus, och kan plöja upp hela världen på tjugo minuter, om vi sätter igång samtidigt. Men med all vår atommakt kommer vi aldrig! aldrig någonsin att kunna montera ihop en sådan här liten dunlätt, gulvit ankunge i en av våra kolvar, inte ens om vi får både dun och ben att arbeta med.

(UTDRAG UR "ETYDER OCH MINIATYDER", ALEXANDER SOLSJENISTYN)