Bra citat Carlos Ruiz Zafón, Vindens skugga, citat, far och son, ålderdom

Att se sin far från ett vuxet perspektiv (CITAT)

Jag stod tyst och såg på honom. Hans hår var grått och tunt, huden ovanför kindknotorna hade börjat tappa sin spänst. Jag såg länge på mannen som jag en gång hade betraktat som stark, nästan oövervinnelig, och han tycktes mig med ens så skör, besegrad, utan att han själv visste om det. Kanske var vi båda två besegrade. Jag böjde mig fram för att stoppa om honom med filten som han för många år sedan hade lovat skänka till någon välgörenhetsinrättning, och jag kysste honom på pannan som om jag därmed försökte skydda honom från de osynliga trådar som hade börjat dra honom bort från mig, från vår trånga lägenhet och från mina minnen, som om jag med en kyss på hans panna trodde att jag kunde lura tiden, få den att passera förbi utan att stanna, övertala den att komma tillbaka en annan dag, i ett annat liv. 
(Utdrag ur Carlos Ruiz Zafóns bok "Vindens skugga", s. 295)